about

(akcg) anna kindgren and carina gunnars

(For English scroll down)

Vi stavar vårt konstnärskap med gemener; akcg.

akcg är ett konstnärskap vars arbete utforskar relationen mellan konst och diskursiva fält som exempelvis “hållbarhet”, gentrifiering, digitalisering och makt, som den manifesteras inte minst utifrån kategorier som klass, färg, kön.

Vi utexaminerades från Umeå universitet, Konsthögskolan 1996 respektive 1997. Vi utgår alltid ifrån att vi är konstnärer.

Vårt arbete omfattar offentlig konst, installationer, bild, ljud, filmer, tal, text och utställningar. Vi föreläser, deltar i workshops, undervisar och skriver.

Kritiskt lyssnande, seende och läsande för att försöka vara uppmärksamma på hur institutionellt våld gestaltar sig. Hur det kan ta sig i uttryck exempelvis i pedagogik och byråkrati,  eller hur stads-planering  bryter fram i den urbana så kallade utvecklingen.

Det senaste decenniet har vi fokuserat på att försöka förstå HUR det rådande systemet opererar för att vidmakthålla, underhålla och bevara sin hegemoniska status.

Maktordning är konstvärldens livsluft.

Hur undkommer en tävlingen som form? Hur undgår vi kategoriseringar som vinnare och förlorare? Vi samarbetar. Vi delar alla gemensamma inkomster.  Vi undviker nätets logik. Ingen ansiktsbok! Vi arbetar i vår egen takt. Vi söker inte medial bekräftelse.

Hur fri är konsten från att vara megafoner och instrument i processer som säkerställer den existerande maktordningen? akcg intresserar sig för att undersöka sitt eget fält, för att förstå de ideologiska underströmmar som på olika sätt göms bakom retoriska och vissa kuratoriella uttryck. Hur förändra om vi inte bryter mot logiken?

akcg har verkat i Galleri Ynglingagatan 1, Swe.De 1996 – 2000, varit 50 % av love and devotion (ingrid eriksson, carina gunnars, karin johnson, anna kindgren) 2000 ‐ 2006. akcg samarbetar med olika konstnärsgrupper och konstnärsinitiativ och andra vänner. 2013-2014 delade vi ansvar för Konsthall C. 2017 har akcg bjudits in att arbeta med konstnärer från Norge, Finland och Sápmi för att studera kapitalismens negativa verkningar på naturtillgångar och mötesfriheten. HUR gör vi istället?

akcg har under 2016 och 2017 initierat en läsgrupp som tar plats i en rumslighet som sedan 40 år bygger på kooperation. Läsgruppen fördjupar sig i olika texter som vi anser relevanta för förståelsen av vår tid. Texter författade av Naomi Klein, Angela Davis och David Graeber, ligger till grund för diskussioner kring ämnen som det fängelseindustriella komplexet och kapitalismens negativa verkan på klimatet, byråkratin och skuldbegreppet.

akcg driver grus grus, ett litet bokförlag för egna och andras texter. 2017 ger vi ut två publikationer.

2010 skrev vi en text med titeln ”Kampen om sanningen”:

”Det är inte sanningen det handlar om utan om den makt den får, som lyckas framställa sitt budskap som om det var sanningen. Lögnen som metod. Förvirringen som medel. Ambivalens och förvirring är en subjektiv och pågående undersökning, där vi försöker förstå och motstå hur våra själar och hjärnor, hjärtan och mycket mer, omvandlas, omformas, omstöps så att vi ska bli goda arbetare i den kulturella fabriken”.

///////

We spell our artistisc collaboration with lowercase; akcg.

akcg is a collaborative artist relationship that explores the connection between art, discursive fields such as “sustainability”, gentrification, digitalization and power, as manifested not least by categories such as class, color, gender.

We graduated from Umeå University, Academy of Art in 1996 and 1997. Our starting point is that we are artists.

Our work includes public art, installation, photo, sound, film, speech, text and exhibitions. We lecture, participate in and run workshops, teach and write.

Critically listening, viewing and reading to try to pay attention, inter alia, how institutional violence, which can be expressed through for example pedagogy and bureaucracy, resembles how urban planning manifests into  so-called development.

In the past decade, we have focused on trying to understand HOW the current system operates to maintain its hegemonic status.

Power structure is the driving force of the art world.

How do we escape competition as form, as coercion? How do we avoid categorizations like winners and losers? We cooperate. We share all common income.  We avoid digital network logic. No “face”-“book”! We work in our own pace. We are not looking for media confirmation. We try to search for other logics…

How free is art from being megaphones and instruments in processes that ensure the existing power order. akcg is interested in exploring its own field, in order to understand the ideological underflows which in different ways are hidden behind rhetorical and sometimes curatorial expressions and order. How to change if we do not break this logic?

We were both part of  Gallery Ynglingagatan 1, Swe.De, 1996 – 2000, and were 50% of the artist group love and devotion (ingrid eriksson, carina gunnars, karin johnson, anna kindgren) 2000 – 2006. akcg collaborates with various artist groups and artist initiatives and other friends since 2006. 2013-2014 we where part of the work group behind Konsthall C. In 2017, akcg has been invited to work with artists from Norway, Finland and Sápmi to study the negative effects of capitalism on natural resources and freedom of assembly.

HOW do we do instead?

akcg has initiated, in 2016 and 2017, a reading group that takes place in a space that has been based on co-operation for 40 years. The reading group expands in different texts that we consider relevant for the understanding of our time. Texts written by Naomi Klein, Angela Davis and David Graeber, form the basis for discussions about subjects such as the prison-industrial complex and the negative impact of capitalism on the economics, climate, bureaucracy and debt concept.

akcg runs grus grus, a small publishing house for our own writing and other’s texts. 2017 we will publish two publications.

In 2010, we wrote a text titled “The Struggle of Truth”:

“It’s not about the trutht, but about the power one gets, who succeed in producing a message as if it was the truth. The lie as method. Confusion as a means. Ambivalence and confusion is a subjective and ongoing investigation, where we try to understand and resist how our souls and brains, hearts and much more are transformed, coopted so that we become good workers in the cultural factory “.

 akcg september 2017