Røst Air 2017
Titel: Hydrofobia – Hydrofilia 2017
Tidpunkt: 22 juli – 6 augusti 2017
Plats/sammanhang: Røst Air, Skomvaer, Norge
Vad: Residency/presentation/utställning
Om: Røst Air är en plats, ett sammanhang för konstnärer från hela världen. En ö med en fyr på Lofotens sydspets i Nordatlanten. Nästa utpost västerut är Island. Omgivna av vatten pågår här möten, samtal försök att förstå vad som sker med havet, luften och oss alla som är beroende av dessa element. Vad kan vi göra? Lunnefågeln häckar men ytterligt få kycklingar kläcks eller överlever sedan snart tio år. Allt färre fåglar i ett av värdens rikaste och renaste hav. Här planerar statligt norskt oljebolag och svenskt privat, Lundin Petroleum att pumpa upp ännu mer olja!
Vi, akcg, bjöds in för att skriva en text till en publikation som kommer att publiceras nästa år. Vi har arbetat med en äldre text som vi återanvänder sedan en lång tid. Den handlar om oss. Om vatten. Hydrofobia – hur olja och vatten inte rivs med varandra. I år skrev vi en text som vi kallar Hydrofilia! Vi måste omfatta denna insikt att vi ÄR vatten! Detta vatten som oljan, plasten, systemet – förstör – kommer att rusa genom allas våra kroppar och det kommer att bli allas vår skräck om vi inte genast blir vän med det viktigaste elementet för allt liv på den här planeten.
Under tiden målar vi med vatten och pigment på papper.
Utdrag ur texten Hydrofilia: Allt finns i allt! Det vi gör sätter spår!
Alltfler människor tappar orienteringsförmågan där det lokala försvagas, precis som de allra minsta organismerna drabbas av förvirring, med dödlig utgång, när ljudkanonerna skjuts av vid de seismiska provsprängningarna som görs i sökandet efter olja. För mycket ljud, för lite värdefull näring. Valarna skräms ned i djup de inte klarar, torsken hittar inte sin mat, inte heller Lunnefågeln finner tillräckligt med föda för att reproducera sig.
Vi måste återigen ta till oss detta oerhörda fakta: Vattnet är grunden för alltings levebröd.
Om vi övergöder, släpper ut diesel och ren olja, hormoner och plaster i haven strömmar allt detta genom kroppar – om och om igen!
Oljan är inte vän med vatten. Det kallar vi Hydrofobia!
Det finns ett ANNAT system som är konstruerat av människor, det är ett sekundärt system. Det kallas kapitalism – det verkar globalt och har existerat i knappt ett par hundra år. Det är tätt sammanflätat med klimatförändringarna. Kurvan för kolrelaterade utsläpp går brant uppåt sedan 1850-talet. Som en raketuppskjutning!
Finans och olja. Två sidor av samma mynt.
Skomvaer, vid Lofotens sydspets – en ö omgiven av salt hav. Livet på jorden är beroende av denna vätska. Ändå planerar stat och bolag för att ännu mer olja ska tas upp! Vi vet alla vad det betyder. Förgiftat hav! Tysta stränder! Allt för att kunna tillfredställa skapad begärs- och vinstdriven konsumtion. Det SEKUNDÄRA kapitalistiska systemet är umbärligt. Vi är däremot beroende av det primära slutna cirkulära systemet. Som människan håller på att förstöra.
Vi överlever utan olja, men inte utan vatten!
Vår bästa vän är det vatten vi består av. Hydro fili!
