För många år sedan var vi själva studenter på en sommarkurs här på Gerlesborgs-skolan. En av våra lärare var konstnären och situationisten Hardy Strid.
Hardy berättade för oss om situationisterna och förundrades över hur det var möjligt att vi inte kände till denna rörelse i konsten, livet och samhället. Allt sedan dess har det vi lärde av Hardy, som till exempel att ifrågasätta vem som egentligen har rätt till staden och vem som egentligen tjänar på spektakelsamhället, blivit en del av vårt gemensamma sökande och något vi fortsatt fördjupar oss i. Vi bjöd in Hardy till 2 olika utställningar i Stockholm, varav den sista på Moderna museet 2011, strax innan Hardy gick bort. Vi skulle vilja tillägna Hardy Strid den här utställningen och väljer därför 3 ord som plockades upp från situationisterna av revolterande studenter och arbetare i Paris -68 – Under asfalten stranden skrevs på väggar och fasader. Ord med allt större relevans enligt oss.
Tillsammans med studenterna på skolan har vi velat fördjupa oss i vad allmänningar kan vara och betyda. Filosofen Samira Ariadad definerar allmänningar:
…ett sätt att sätta fingret på det som sker i gråzonen mellan offentligt och privat och ett sätt att förstå kollektivt ägande eller skapande på ett vis som inte förknippas med repressivitet. Allmänningar utmärker sig genom just dess tillgänglighet/öppenhet och självstyrning.
Forskaren och läraren Silvia Federici menar att det finns viktiga orsaker till varför gemenskaper har blivit centrala i de sociala rörelsernas diskussioner i dag. Idén om en statsrevolution har alltmer försvunnit, en föreställning som länge underminerat de radikala rörelsernas försök att bygga alternativ till kapitalism. En annan orsak är att det nyliberala försöket, att underställa sig alla former av liv och kunskap under marknadens logik, har gjort oss medvetna om faran i att leva i en värld där vi snart saknar tillgång till vatten, skog och sociala relationer (om det inte sker en penningtransaktion).
I utställning försöker vi väva samman några av våra egna verk med studenternas undersökning. Flera av verken pekar på konsekvenserna av en oreglerad marknad, men också på möjliga alternativ.
Språk i utställningen som helhet, svenska, engelska, litauiska, brasiliansk portugisiska.
Vår gemensamma uppgift är nu att sluta sörja och organisera oss!
akcg, Gerlesborg 1 oktober 2014
VERKFÖRTECKNING
Galleriet korridoren – ALLMÄNNING
Alla studenter har fördjupat sig i ordet ALLMÄNNING ur olika aspekter och utifrån tilldelade ord, som relaterar till ordet allmänning och börjar på de bokstäver som ingår i ALLMÄNNING. Arbetet har skett i små grupper och kan ses som försök till att veckla ut samarbete och kollektivitet i samtal, tänkande och handling, bortom konstnärsrollen som enskild upphovshen.
ALLMÄNNING
A – ALLMÄNNING – Först pratade vi utifrån egna referenser på det lilla planet, såsom en badplats, ett grustag, bete t ex i en liten by i norra Jämtland.
Ganska snart insåg vi att ordet ALLMÄNNING skulle kunna innefatta allt, hela biosfären, dvs att området som det handlade om är oändligt stort.
Vi beslutade då att begränsa oss till något som vi ansåg vara viktigt, nämligen vatten. Vi diskuterade dess olika former som is, ånga, hav och skönhet, transparens, livsnödvändighet.
Vattnet reflekterar sin omgivning. Dels skiftar det beroende på vilken färg och ljus som omger det, dels vilket samhälle som omger det.
Vi tänkte också på vattnet i ett historiskt plan, att samma vatten funnits i miljoner år.
Allt liv kräver rent vatten.
Ansvaret är alltså allas. Men det är bara ett fåtal människor som har tillgång till rent vatten.
Så, kan vi se vattnet som en allmänning?
L – LÅN – Först diskuterade vi olika typer av lån. T ex boklån, lån av pengar. Sen funderade vi över lån i relation till allmänning, och kom överens om att lån då är lån utav utrymme.
L – LAG – Land ska med lag byggas. Karl XV (1826-1872)
M – MAKTORDNINGAR – SKÄRNINGSPUNKTER Mötesplats där individens värden balanseras mot kollektiva värden
Ä – ÄGA – Vårt förhållningssätt gentemot ordet allmänning är ägandet, där vi undersöker två objekt som är möjliga att köpa och sälja. Vi har lyft fram tjänsten att kunna namnge en stjärna, en tjänst som tillhandahålls av exempelvis Global Star Registry, samt mäklarfirman Bjurfors angående bostadsrättsägande. Vi undersöker i dessa fall ägandet som en social överenskommelse.
N – NEJD –
Gränser | Gränslös
Vidsträckt | Tillhörighet
Individ | Expansion
N – NOMAD – Du spelar sällskapsspelet monopol, du rör dig runt i staden, hamnar du på någons mark måste du betala avgift. På ”gå” är du fri tills det blir din tur igen.
Dina förutsättningar: Du har inget medborgarskap. Du har inget fast boende. Kanske har du inga pengar. Du lever som nomad.
Du står nu på stadens allmänning, ta ett kort och följ instruktionen från myndigheten.
I – IMMATERIELL – Immateriellt är aldrig eller kanske, eller ibland, eller alltid materiellt. Internet är materiellt immateriellt hem. För alla eller ingen? Invand immateriell allmänning i informationens internationaliseringens materiella beroendeframkallandets, ångestens universum. I I-världens 5:2 recept för 800 miljoner 2/5 av jordens befolkning. Alltså I-Phone, inte we-phone! Internet är aldrig, eller kanske, eller ibland eller alltid materiellt för materiellt, som sanningen, musik, kultur. Immateriella internet bär universums immateriella materiella fogmassa – kapitalet. Internet är immateriellt materiellt kul. Nyfiken tittar ut! Immateriellt vill vara materiellt hälsar Coca-Cola och Nike.
N – NATUR – På väggen syns en kvadratmeter målad med färg blandad av jord och vatten. Bokstaven ”N” framträder ur den omålade vita ytan. Dom raka linjerna återkopplar till ordet ALLMÄNNING.
G – GEMENSAM –
Gemenskaper
Gemenskapen inom allmänningar
Lager av gemenskaper
Skärning mellan gemenskaper
In och ut ur
Identifiering av gemenskapen
Gemenskap innesluter oss
utesluter dem
Vi & dem
Vem skall inkluderas i Gemenskapen?
Ansvaret?
Johanna, Camilla, Paula, Elias, Louise, Bosse, Johan, Fanny, Myriel, Ylva, Klara, Maria O, Nora, Olga, Adam, Henrik, Amanda H, Andriette, Tova, Loe, Edvin, Charlotte, Elisabeth, Ebba, Sebastian, Kabi, Xenia, Evelin, Natalie, Amanda S, Maria T, Axel, Annelie.
NEDRE DELEN AV KORRIDOREN, GALLERIET
Under asfalten stranden
Video: The Coordinator, 36.49 min 2011 – tal brasiliansk portugisiska, textad till engelska och litauiska.
I The Coordinator (samordnaren) har vi tagit tre olika intervjuer med en samordnare för en rörelse för hemlösa i mega staden São Paulo i Brasilien, som utgångspunkt. I en tid där citybrandingens logik styr vår uppfattning av verkligheten och där, så kallade, oönskade element utplånats från bilden, vill vi fokusera på vad som händer bortom medierade och tv-sända livsstilar. I en global värld frågar vi oss om vi har också ett globalt ansvar? São Paulo är Sveriges största stad räknat i antal fråga om industriföretag. Nord och syd, öst och väst är mer och mer sammanflätade i ett intrikat nät av ekonomiska äganderätten. Världen runt människor flyttar in i städer, på skoj, nyfikenhet, av nödvändighet eller med våld. Urbaniseringen är ett verktyg i den spektakulära ekonomiska spelet. Vi förstår att vi har mycket att lära av hur fattiga människor organiserar sig och även att gå samman. Framtiden är här, nu. ”När mitt problem blir din också, då blir det vårt problem – då saker och ting börjar förändras.” Samordnaren.
Om filmen från 7 meno dienos, nr 15: “.The artwork that opens the exhibitions wide spectrum of problems and highlights the best is, I think, the video The Coordinator by Carina Gunnars and Anna Kindgren. It touches upon such topics as social injustice, fight for ones rights, humiliation, pain, despair, self-sacrifice, lost dreams, faith lost and found again, and other similar topics, that all find their place in the narrative of the everyday, and that all make the everyday uncomfortable and in need for fixing.”
Video: Hydrofobia, 13.14 min 2013, svenskt tal
”Vi vill prata med er om olja och om vatten. Igen. Hydrofobin. Olja trivs inte med vatten och tvärtom. Och vatten är vi omgivna av här. Det kan regna här som i Brasilien, tätt och tropiskt. Den varma strömmen drar förbi. Makrillar i enorma stim lockar med sig stora svartvita valfiskar.
Vi genomforsas under vår livstid av vatten som gått igenom andras kroppar, andras utandningsluft, träd i Amazonas, fiskars munnar. Våra kroppar är som stränder, som små vågor sköljer igenom. Allt vi gör sätter spår. Det jag äter, dricker. Det systemet kräver för att gå runt; mineraler, olja, gas, återbördas till jorden, vattnet och våra kroppar i nedbruten molekylär form.”
LILLA NEDRE RUMMET, GALLERIET
Video, stora skärmen: Stranden, 30 min, 2010, svenskt tal.
Att värja sig mot ord kräver tid. Motståndskraft.
Drömmar vävs. Bilder konstrueras. Det slås mynt.
Orden under gatan stranden målades på husväggar i
Paris. Det var den 3 maj 1968. 37 år senare vinner ett
arkitektkontor en tävling för strandnära boende i en
svensk inlandsstad. I namnet till det vinnande förslaget
utnyttjas den situationistiska poesin. Landremsor som
gränsar till vatten kallas i allmänhet strand, även om
estetiken inte alltid lockar till exploatering i turismens
tecken. Stranden kan ha värn; militära, som vågbrytare
eller lagen. Sandstrand. Här korsas ekonomiska
intressen. Privata. Gemensamma. Exploatering?
Stranden är förbindelser mellan komplexa ekologier.
Vågor sköljer in. Oljan i en bensintank eller på en sten
i strandbrynet? Februari 2010 ger kommuner dispens
från strandskyddet. Gatan asfalteras, det är olja.
42 år har gått. Under stenarna fanns sanden.
Vem bryter asfalten? Vem kastar om ordföljden?
Tidning I: Insert i Brand Nr 3, 2014
Tidning II: Stadsomvandlingsparlören – SIFAV – Söderorts Institut för Andra Visioner, 2014
RIKSTELEFONKIOSKEN
Ljud /Mp3-fil 40 min, text, pall: Rapporter från arbetskollektivet Kapsylen, 2013
Det var synliggörandet av ”tillståndet på jobbet” och reflekterandet kring arbete som sådant som tog tag i oss.
Prekariat eller proletariat? Arbete är återigen omorganiserat. Arbete betyder identitet, stabilitet och lön. Inte bara gamla Posten med sina uniformerade brevbärare är idag konkurrensutsatt, slimmad och numera omformerad till Posten Nord. Till och med kommunala strukturer organiseras efter bilindustrins spjutspetsar – som LEAN och Toyotamodellen. Vad betyder kluvenheten mellan de olika arbetsidentiteterna som så många av oss lever med, eller i total avsaknad av?
Ur ambivalensen mellan konstnärskapet och andra jobb, avlönat, oavlönat eller underbetalt arbete, fångas en zeitgeist där vi alla lever mer eller mindre fragmentariserade liv. Eller fraktaliserade som filosofen Bifo hellre kallar det.
Kapsylen – är ett arbetskollektiv grundat 1976 på Tjärhovsgatan, Södermalm i Stockholm. Innan arbetskollektivet köpte huset rymdes här en kapsylfabrik. Från arkitektur skapad för industri till kultur i en tömd fabrik. Hur är våra arbeten i den kulturella industrin organiserade? Erfarenheten av att lyssna till några yrkesverksamma i de rum som Kapsylens arbetskollektiv ännu idag ligger i, gjorde oss intresserade av att samspråka om just arbete. Vad är arbete idag och hur har detta eventuellt förändrat våra möjliga sätt att organisera våra liv? Vilka är instrumenten och verktygen? Vem håller i skiftnyckeln? Det blev angeläget att studera handen närmare och effekterna av dess rörelser!
BURSPRÅKET
Några böcker vi gjort:
1% love and devotion på Ulleråkers sjukhus
Sundbyberg A-Ö av love and devotion
agorafobi/agorafobia/agoraphobia
Tidskriften Brand
MEDVERKANDE:
Studenter som går årsstudier, årskurs 1 och 2. Johanna, Camilla, Paula, Elias, Louise, Bosse, Johan, Fanny, Myriel, Ylva, Klara, Maria O, Nora, Olga, Adam, Henrik, Amanda H, Andriette, Tova, Loe, Edvin, Charlotte, Elisabeth, Ebba, Sebastian, Kabi, Xenia, Evelin, Natalie, Amanda S, Maria T, Axel, Annelie.
akcg(anna kindgren och carina gunnars)
TACK till Gerlesborgsskolan! Arbete varvat med god mat, solen, havet och klipporna!
Pia, Gunilla, Maja, Annett, Jesper, Frans, Bertel och alla studenter.
Tack SIFAV, Ivaneti de Araujo, Sheila Souza, André Kobashi, Eduardo Costa, Renato Cymbalista.
anna och carina, Gerlesborgskolan, 1 oktober 2014